Torsdag.

Idag: Vaknar upp, bakar scones och känner mig som Alice i Underlandet.
Faller ned i kaninhålet och hamnar i drömläge på spårvagnen hemåt. Tankar så nära så att jag kan känna fukten av andetagen, värmen och lukten som sätter sig i blodomloppet.
Så nära att jag inte längre kan bli elektrisk.
Nej, jag blir inte elektrisk, jag blir flytande.
Jag undrar om vi tillhör samma tankenätvärk, jag undrar om våra tankar kolliderade.

Alla dagar är bra dagar, inser jag när jag somnar under en transparent sänghimmel. Alla dagar är bra dagar, för jag är lycklig.
Mamma är så långt bort att vi får klara oss på egen hand.
Hon ringer hem och pratar slarvigt, jag kan höra skratten som döljer sig bakom alla lugna svar.

Här tar orden slut.

du skriver så fint och du fotar så fint och hela du är bara så fin sandra. jag hoppas du vet det. och jag tycker att jag borde säga det oftare för att du förtjänar att höra det även om vi inte alls är lika nära vänner som innan.

Så fint, gillar texten till dom fina bilderna.

Åh scones... ska allt ta å baka det i morgon!

Fina bilder och fin text :)

your my wonderwall

Jag vet inte vad jag ska skriva mer än:



Du är den finaste vän jag har.

sista bilden. så fin.

din blogg är så fin.

damn I wish I was a lesbian a la hellosaferide! men tack så mycket zzandra

så makalöst vackert!

Gillade den bilden med låren, älskade spetskanten på underkjolen.

sv: :)

gud vad fin blogg du har!

Din blogg...

Jag kan inte säga det här utan att låta löjlig men den talar till mig. Du talar till mig. Jag känner så mycket av mig själv i den. Varför är det så?



Du är helt fantastisk. Jag tror att du är den första jag faktiskt kan relatera mitt sätt att skriva till. Fan vad bra det känns.