Den 29 juni, sent på kvällen anlände jag och Louise till England. Med tre tunga väskor och en karta försökte vi orientera oss fram till Baker Street, för där låg nämnligen hotellet. Och mer än så hann vi inte att göra. Vi promenerade bort och åt på ett "café" som serverade fish'n'chips som smakade tråkigt.

Så, den 30 juni får alltså kallas för dag 1 i London. Den invigdes med att promenera till Oxford Street, shoppa på Primark, Topshop och fascineras av dubbeldäckarbussar och byggnader.


Och så promenerades det så mycket att Louise var tvungen att byta skor.


Vid lunchtid begav vi oss bort till London Zoo för att möta upp en av Louises vänner som jobbar som au pair i London. Husen vid hållplatsen var galet fina.


Åt godaste lasagnen.


Efter att vi hade ätit blev vi visade en marknad som tog plats inuti ett ett gammalt hästsjukhus. Det var fullproppat av konstiga saker, men galet fascinerande. Och, galet stort.

Sedan tog vi tunnelbanan bort till Hyde park, för där skulle vi nämnligen se...
... Arcade Fire! Och 4 andra band som agerade förband åt detta fantastiska band. Vi stod i ett publikhav bestående av 60.000 andra människor som var där för att se just Arcade Fire. Det var så himla stort och bra. Arcade Fire är liksom ett sådant band som gör sig grymt bra live, med något så fantastiskt som en liten .inledningsfilm innan de stiger på scen. Och att höra såpass många människor sjunga med till alla låtar, bara det var himla stort.

När konserten var slut promenerade vi hela vägen hem, föll ihop i sofforna och somnade sedan i den stora hotellsängen. Och så var hela dag ett i London.

(har för övrigt ingen aning om varför min sista bild blev så konstig, hrm..)