På söndagen var vi framme i Manchester. Efter ca två-tre timmars tågresa från London sittades i samma vagn som ett par fotbollsfans i ca 30årsåldern som försökte byta ut sina gympaskor emot mina vita martens och som försökte erbjuda både mig och Louise öl under halva resan.

När vi väl var framme släpade vi runt på tunga resväskor, försökte hitta bussar, shoppade och så försökte vi hitta vandrarhemmet. När vi sedan hittade det åkte vi in till stan för att äta sushi på rullande band, men vi var för sena och fick beställa take away-sushi istället.

Så, vi satte oss i en park vid vandrarhemmet och åt. När vi hade ätit klart pratade vi med en fransman som frågade vart vi var ifrån, och sedan sa han något i stil med "Men, jag trodde att alla svenska tjejer var blondiner!".
Vi gick sedan vidare för att utforska parken, Louise släckte en papperskorgsbrand och vi förälskade oss i Manchester.


Och Louise var så fierce så att jag fotade lite lookbookbilder åt henne.


Även jag var fierce i min nyinköpta klänning från Topshop och kofta från Urban Outfitters.

Sedan hann solen gå ner. Vi promenerade tillbaka till vandrarhemmet och peppade dagen med stort D. Death cab for cutie-dagen, alltså.