Igår var jag på Bengans för att se världens finaste och vackraste kvinna spela några akustiska låtar och sedan signera. Och, det är något särskilt med Anna Ternheim. För, hon är en sådan som får en att glömma av att man har två ben att stå på. Precis så fin och bra är hon.


Och, självfallet var jag en av dem som kände att det var värt att lägga ned 200 kronor för deluxeversionen av hennes nya skiva. Så, där stod jag cirka en meter från en av mina favoritartister och fick skivan signerad. Jag utbrast något i stil med "Jag måste bara säga att jag älskar dig." och Anna log sådär jättefint och svarade "Tack, vad glad jag blir!". Sedan studsade jag ut ur skivaffären precis så som man gör när man är världens lyckligaste människa.