För ett tag sedan köpte jag världens finaste glimrande strumpbyxor från Lindex. Så himla bra och de passar finfint till kjol. Dessutom införskaffades ett helt fantastiskt paisleymönstrat påslakan-set på IKEA i torsdags. Nu är min säng så fin att man bara vill leva hela sitt liv i den.

I lördags hade jag och min roomie (Christian) inflyttningsfest. Det var lite på tiden, faktiskt.

Det har varit tyst här ett tag nu. Men, det blir så. Saker läggs åt sidan när livet kommer i vägen. När man flyttar från sin hemstad för att stå på egna ben och stadga sig på ett nytt ställe. Och man vaknar med ångest flera dagar i rad och ligger kallsvettig i sängen om nätterna, för det känns som om att någon har kastat om allt man har. Så, plötsligt ska man plocka ihop sig själv och sitt liv och säga "Såhär är det nu, såhär kommer det vara ett tag". Sen ruskar någon om en, man tar sig själv i kragen, skakar av allt ont. Vaknar utan ångest, vaknar utan att duscha av sig nattens hemskheter. Det bara hände, och nu står jag stadigt på egna ben och bor i ett kollektiv i Hökarängen där rådjur äter ur rabatterna och pensionererna hälsar när man går tidigt för att köpa frukost på ICAn en bit bort. Det är bra här, och nu måste bloggandet komma igång också. Lovar att ni ska få se mer av livet i Stockholm.

Så. Nu är jag nyinflyttad och nybliven Stockholmare sedan tisdags eftermiddag. Och på dessa dagar har jag hunnit testa smores som Joakims amerikanska vän Katie (första bilden) gjorde åt oss. I onsdags träffade jag Sabina, som även är min framtida klasskamrat. Vi satt på café Lotus och diskuterade politik, Stockholm och allt sådant som spelar roll.

 

Idag har jag gått på Aquaria, upplevt rusningstid och fått se när tre stola polisbilar kör in med sirener på Sergels Torg för att panikslaget släppa ut flertalet stirriga poliser med hjälmar. Jag har fortfarande ingen aning om vad de gjorde där, men jag och Amanda rusade därifrån och åkte hem i ren rädsla.

 

Och så köpte jag världens finaste kjol på Monki. Den finns även i svart, och är världens bästa höstkjol. Den får vara en del av min Popaganda dag ett-outfit. Vi ses där?

Idag hade jag en slags "Hej då, nu syns vi inte på ett tag"-picknick i Slottsskogen med de där människorna som jag faktiskt umgåtts som mest med under min tid i Göteborg.

Coola Clara var där. När vi lärde känna varann kallades hon för Clarapang och var världens sötaste och finaste poppare. Hon är fortfarande lika söt och fin, men popparstilen har hon lagt på hyllan.

Sandra var också där. Min TranemoSandra som hade långt svart hår första gången vi sågs inne på Jazzhuset för att se Makthaverskan. Hon har haft lugg så länge jag vetat, och hon ser lite ut som en återfödd Jane Birkin.

Hilda och Clara. Hilda lärde jag känna någonstans runt vintern 2009, vi var bästa vänner i några månader och sedan gled vi isär. Hon har världens galnaste liv och fotar så otroligt fint och bra, kolla själva!

En hund vid namn Lily var där också. Hon såg lite ut som ett moln, så fluffig var hon.

Cansu var också där. Cansu lärde jag känna sommaren 2009 i samband med "Hej, du är fin. Får jag fota dig?" och jag har tagit så himla många bra och fina bilder på henne sen dess. Cansu är även Dzanas gamla klasskamrat och bästa vän.

När det blev mörkt åkte vi hem, för det är inte sommarvarmt längre.

 

Sara var där, men hon ville inte vara med på bild. Hon var med när jag fotade Elsa, och hon hon har alltid haft galna hårfärger, hon skatear och är bara allmänt cool och sådär jättejättetrevlig.

 

Dzana och hennes pojkvän Jim var också där, som ni kan se på första bilden. Dzana är så himla bra att hon förtjänar ett eget blogginlägg. Nu fick jag inga flattering bilder på varken henne eller Jim. Men, ni ska veta att det är bästa paret någonsin bestående av två fantastiska människor.

 

Och det var allt för idag!

5 dagar kvar tills jag flyttar härifrån, och mitt liv är i något slags kaos som inte går att strukturera hur jag än försöker att prydligt skriva listor och planera ihop hela mitt liv innan jag åker härifrån. Kläder ligger på högar ovanpå packväskan, allt är huller om buller och jag vet aldrig vart jag ska börja när jag väl sätter igång med packandet.

 

Men jag har åtminstone bärfrukostar och världens bästa klänning köpt på secondhanden här nere på torget. Samt en alldeles egen laptop, känns så himla ovant att kunna ligga inne på mitt rum och skriva blogginlägg med bilder redigerade på samma dator. Innan hade jag en halvtrasig 10-tums minipc som knappt dög att surfa med.

 

Så, trots kaoset känns det lite som att alla trådar inuti knyts ihop. Lite som att bli hel igen. Och jag ska äntligen få flytta ifrån Göteborg och påbörja ett alldeles eget liv. Helt galet.

Förra tisdagen vaknade jag upp med en ångestklump i magen och en extrem vilja att fly Göteborg. Staden kändes liksom för liten för att ens kunna rymma mig och hur jag än vred mig så kändes luften syrefattig. Så, jag smsade Emma, frågade om jag fick stanna hos henne ett tag, snabbpackade en väska och satte mig på första bästa tåg mot Södertälje Syd. Sedan satte jag mig i en bil, sa hej till Emma och hennes mamma och åkte mot Nykvarn. Och där stannade jag i fyra dagar för att insupa lugnet, umgås med en av mina bästa människor, klappa på den gosigaste katten någonsin och hälsa på tre stora och glada hundar. Så himla fint, perfekt och idylliskt. Precis det jag behövde innan jag åkte iväg till Joakim i Stockholm. Kändes som om att jag var på Stockholmsturné.

 

Igår fick jag även reda på att jag ska läsa Genusvetenskap A! Satt helt darrig framför datorskärmen, kändes så skumt att ens läsa "ANTAGEN" då jag vid första urval inte kom in någonstans och var helt förkrossad i flera veckor över detta. Vet ni vad detta betyder? Att jag, denna månad flyttar härifrån och bosätter mig i Stockholm. Så himla stort, går inte ens att ta på känslan. Så stor är den.

En hel helg spenderande vi med att lyssna på Frank Oceans nya, sova, åka in till stan, gå på picknick med Dzana och Jim. Bilderna säger väl en hel del om hur bra vi hade det. Världens bästa människa.

Var så himla trött på mitt hår, och där hängde mina blonda toppar och bad om lite färg. Så jag färgade lite. Det kliar i fingrarna nu, jag är jättenära på att bleka hela håret och färga det rosa. Så himla mycket "Jaja, men det där gör ju alla med håret nu". Men, det är kul i alla fall.

De sista dagarna i Polen. Fortfarande lika varmt och kvavt, åska som väckte en om nätterna men upphörde så fort solen gick upp. Vi promenerade massor, spenderade massor med tid vid min mammas mosters växthus, jag fick färska rädisor (de godaste rädisor jag någonsin ätit), hälsade på hunden Łatek. På den absolut sista dagen turistade vi i centrala Szczecin genom att åka en båt där en guidröst förklarade vad det var vi åkte förbi på både polska och tyska, synd att guidrösten pratade jätteotydligt, för man hörde ingenting. Det blev ytterligare promenader i skogen och förbipasserande av nedgågna hus. Sen åkte vi hem till Sverige, på veckans mest kvava och varma dag (det var 35 grader i skuggan). Men, det var fint. Och det var en otroligt fin resa.

 

(första bilden finns högupplöst på min flickr, klicka på bilden för att komma dit)

Första dagen såg ut såhär. Bröllop, fest, dans, mat. Min kusin Ola gifte sig, hon hade världens finaste prinsessklänning och mot kvällen släpptes lyktor (verkligen kvällens finaste). Så bra var det.

Annars detta. Lugnet. De första dagarna bodde vi hos min mammas moster, som bor i en liten lägenhet precis i Bezrzrecze. Vi promenerade i skogen där det innan låg ryska ruiner, men numera byggs ett helt bostadskvarter. Det stod halvfärdiga hus överallt, helt utspritt bakom halvfärdiga och halvtrasiga avgränsningar och  varningsskyltar. På vägen hem från skogen såg vi två rävar. De bara stod där och kikade på oss, sedan sprang de iväg. Sånt som händer i Polen, ungefär.

 

Polen. Hann göra så himla mycket på en endaste vecka. Hann gå på bröllop och vara på bröllopsfest som varade i två dagar, hann träffa massor med släkt, svettades som en galning i 26-35-gradersvärme, såg en räv, promenerade i skogar som skulle bli nya kvarter. Ni ska få höra om allt och se allt såfort jag redigerat fler bilder och hunnit smälta in allt. Tills dess får ni kolla på ovanstående fem bilder.