Ingen kan laga en trasig hand.

2010-03-21 / 17:59:00

Jag dansade, sjöng, vrålade, hoppade och fick tag på ett plektrum.
Och några få meter ifrån mig, stod hela bandet Kent.

Det finns inga ord som kan förklara hur otrolig min Fredagskväll var.
Det har verkligen hänt.
Det var på riktigt.
Men det känns fortfarande overkligt.

Funderingar

Skriv något!:

Ditt namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (Oroa dig inte, det är bara jag som ser.)

Hemsida/Bloggadress/whatever/URL:

Kommentar:

Trackback