Idag har det mest regnat nonstop hela dagen. Men, för några dagar sedan så var det såhär fint när jag kikade ut ur fönstret. Lätt snöfall och solsken.
Samma dag som snön föll över hela Sverige så fick jag ett sms som gjorde hela min dag:
"The National!!!!!!!!!!!"""//"-$*"
Jag fick reda på att ett utav mina absoluta favoritband skulle hit, hit till det kalla långa landet igen för att spela live.


Jag ursäktar mig för den urkassa bilden, men...
Idag släpptes biljetterna.
Och bara några timmar senare kunde jag vandra ut ur bengans skivbutik med min biljett i handen.
Alldeles vimmelkantig av lyckan studsade jag fram i regnet.
Om bara några månader ska jag få se dem igen.


Om man stiger in i en stor skivbutik så kan man inte låta bli att bläddra bland skivorna.
Mina fingrar drog över Death cab skivorna, jag bläddrade bland vinylerna och gick fram till hörnet med skivboxarna.
Jag skäms så otroligt mycket över att jag inte äger Kentboxen än. Skäms som bara den.
Men något fick mig att skjuta upp på köpandet av boxen.
Jag bläddrade i skivorna en sista gång för att mötas av ett oväntat namn då jag bestämt mig för att gå fram till kassan och hämta ut min konsertbiljett.

I våras föll jag för ett band vid namn Noah and the whale.
Ett band vars skivor var omöjliga att få tag på.
Men, där. Där var dem.
Utan vidare eftertanke tog jag tag i det lilafärgade albumet och vandrade fram till kassan.

Och som avslut på ett långt inlägg, en spellista:
Höst i luften, höst i hjärtat.